Wasa Express stävade ut mot öppet vatten och det såg ut som det skulle bli en hyfsat skön resa på sådär 4 timmar. Det hade blåst ordentligt hela da´n med vindbyar upp till 20m/sek i byarna, men båten är ju ganska stor så trots ordentlig sjögång ett tag mitt på sträckan verkade det som om vi skulle hålla tidtabellen.
Så precis kl 22. 10 meddelar man i högtalaren att i den hårda blåsten har all is i Kvarken blåst över på svenska sidan och byggt upp så rejäla isvallar att färjan inte kommer att kunna ta sej igenom utan assistans av isbrytare.
Isbrytaren kommer att börja sitt jobb i morgonbitti kl 08.00.
Wasa Express glider vidare några minuter i ismassorna men sen blir det stopp. Maskinerna tystnar och där ligger vi (som "Andre´" en gång för länge sen) , fast i isen.
Med nyckelkort i handen går vi en trappa upp till en tilldelad hytt och kryper till kojs.
När det börjar ljusna kan man skönja "ishavet" och något som ser ut som en isbrytare i fjärran.
Efter en god gratisfrukost vid halv-sjutiden i restaurangen är det bara att vänta. Klockan hinner bli närmare 9.00 innan maskinerna mullrar igång och fartyget sakta börjar röra sej i ismassan som isbrytaren Frej har brutit upp.
Nu ligger "hon" framför och bereder vägen för oss in mot Holmsund.
När det är någon sjömil kvar girar Frej undan och Wasa Express kan ta sej till kaj för egen maskin.
Mer än 10 timmar försenad rullar vi av färjan.
Det har inte gått nå´n nöd på oss och vi är en erfarenhet rikare.