"Nationens undergång" eller?

Liknande uttalande som i bloggrubriken hörs allt oftare, både i media och i samtal människor emellan. 

Att de senaste månadernas stora flyktingström till vårt land har ställt samhället inför stora och svårlösta problem går inte att blunda för eller negligera. 

Att däremot okritiskt svälja den negativa "propaganda",  med ibland rent apokalyptiska tongångar, som kablas ut från invandrarfientligt håll och sprida den vidare, förvärrar bara situationen för alla parter. 

Det är långt ifrån någon " nationell undergång" både vad gäller landets ekonomi eller samhället i övrigt. 

Vill dela några klipp ur en krönika i DN. 

Så långt Peter Wolodarski.

En tanke som slog mej när jag läste igenom hela artikeln var : 

Kan det vara möjligt, att det är Guds välsignelse som ligger bakom detta ? 

Bibeln talar ju på många ställen om att " ta hand om sin broder , ge mat, kläder och husrum åt den behövande" osv. Matt 25: 35-40  är ett exempel, sammanhanget avslutas med Jesusorden : "vadhelst ni har gjort mot en av mina minsta, det har ni gjort mot mej". 

Jag är helt övertygad om att generositet och hjälpsamhet både praktiskt och ekonomiskt för välsignelse med sej, både för den enskilde med stort " hjärta" och för hela nationer. 

Problemen må vara stora och också kostsamma, men vägen framåt är inte att stänga dörrarna dra för gardinerna och låsa kassaskåpet. 

Sverige är ett fantastiskt fint och bra land att leva och bo i , det är fler än vi inhemska innevånare som har upptäckt det. 

Våra invandrare är inte bara problem, de är resurser och tillgångar som Sverige behöver för en positiv framtida utveckling i rätt riktning. 

Morgontankar i " huvudet på en gammal gubbe" .

"Är du kristen ska du dö"

Så var det dags för en bokrecension igen . 

Boken " Är du kristen ska du dö" är en samling nutida sanna berättelser om kristna trossyskon i muslimdominerade länder främst i Mellanöstern.

Alla berättelserna handlar om före detta muslimer som på olika sätt fått höra om Jesus. Många har mött honom i drömmar och uppenbarelser och vigt sina liv till att bli, som det står "Jesusefterföljare".

Trots förföljelse, tortyr och mord har många istället för att fly valt att stanna kvar och vittna om den frihet och glädje som detta nya liv ger. 

Det är svårt om än omöjligt att på några korta rader återge bokens budskap, men den har berört mej djupt. 

En fråga, efter att ha fått dela dessa kristna syskons berättelse blir . Skulle jag/du hålla fast vid din tro och bekänna Jesus om du riskerade att bli torterad och halshuggen. Om din familj skulle förföljas, plågas och dödas ?  

Dessa syskon gör det med glädje och stor frimodighet, de ser livet här som en förberedelse för himlen och räds inte döden. 

Men, de ber om vår förbön för att kunna fullgöra sitt uppdrag, berätta om Jesus och den befrielse han kan ge, för den muslimska världen 

Vill verkligen rekommendera boken. 

Skaffa den.

Läs den. 

Asylbränderna, polisen och det svenska rättsväsendet !

För några år sen läste jag boken " Svensk maffia" av Lasse Wierup och Matti Larsson. Boken var en kartläggning av de kriminella gängen i Sverige. En av de grövre kriminella som interjuvades menade att " Sverige är ett mycket bra land att vara kriminell i . Det är få som verkligen åker fast, och om man åker fast är det ändå relativt lindriga straff". 

Idag är jag upprörd och arg. 

Läser om asylboenden som bränts ner, ett stort antal bara de senaste veckorna. Inga har gripits och lagförts ännu. 

Får så upp en artikel från Borlänge.

Artikeln berättar att en anställd på boendet upptäkt det hela och lyckats ringa polisen. 20-åringarna hade svurit och skrikit rasistiska ord om invandrare och hade också slängt ut bensin. En av dem hade också tändstickor berättar den anställde. 

Efter att ha läst hela artikeln känner jag hur frustrationen tilltar. 

Va är det för rättsväsende vi har i detta land ? 

Hur kan dessa herrars försök till mordbrand inte kunnat bevisas. 

Man har bensinen, man har tändstickorna, man svär och skriker att de asylsökande skall åka "hem" . 

Visserligen förnekar båda i förhör och säjer att dom var vid huset för att ringa efter Taxi. Varför dom hade bensin och tändstickor visste dom inte........

Detta är enligt min alldeles privata mening helt absurt. 

Rättsväsendets agerande i detta fallet ger ju faktiskt signaler till flera invandrarhatare att det är nästan omöjligt att åka fast och bli fälld i domstol.

Det gör också polisens arbete svårt. Frågan hos polisen kan ju bli : ska vi agera eller titta åt andra hållet  ? 

Detta är bara ett exempel. 

Det är kanske inte så konstigt att vi vanliga dödliga som inte är utbildade jurister ........"lagvrängare" skulle en del kalla det........ blir både arga och uppgivna när det självklara inte alls är självklart och det synligen  bevisade inte alls räcker som bevisning. 

Mycket illavarslande......

Tankar i " Allhelgonatid" !

Allhelgonahelgen infaller alltid under den mörkaste tiden på året, i slutet av oktober eller början av november.

Även om vi just detta år haft en ovanligt solig och fin höst, blev dom mörka kvällarna påtagliga när klockan ställdes om till vintertid förra helgen. 

När jag funderar över begreppet "Alla helgons dag " blir det naturligt att tankarna går till nära och kära som lämnat detta jordelivet, och det är ju också själva meningen med allhelgonahelgen. 

Att kanske inte i första hand låta mörker och sorg överväldiga, utan minnas allt det fina, glada och positiva mina nära och kära lämnade efter sej. 

Sorg och saknad har ju ofta två ansikten. Sorgen över att den som fått lämna kanske var alldeles för ung, att han eller hon hade så mycket mer att uppleva etc. Men oftast handlar det, åtminstone för mej, om saknad. 

Tänker idag på både far och mor, svärföräldrar, goda vänner mfl, som gått före, men kanske särskilt på min storebror Sten som fick flytta hem till Herren för drygt två år sen. 

Hans sista tid här nere var tuff. Cancern som till sist ändade hans dagar hade han kämpat emot länge. Hans läkare sa till mej vid ett tillfälle följande : " Du ska veta att din bror överlevt sej själv flera gånger " .

Vet dock med säkerhet,  att idag har han det bra. Ingen sjukdom, inga plågor, han är hemma hos Jesus.

 Det kan jag inte sörja över, men jag saknar honom, stundtals väldigt mycket. 

En sak som jag verkligen  "sörjer" över, är att denna fina helg av eftertanke och minnen ska behöva dela plats med "halloween". Detta importerade kommersiella jippo som inte alls hör hemma i vår del av världen eller vår tradition. 

Vad har demoner och benrangel, bus och godis för relevans mer än att få oss att bli ytliga, få oss att låta bli att meditera över de existensiella frågorna, och särskilt i allhelgonatid, frågorna om döden, om himlen etc. 

Orden som prästen ofta, åtminstone förr,  förmedlade till oss efterlevande under begravningtalen var, fritt översatt.

 " Må vi själva betänka vår egen förestående bortgång så att vi efter detta livet må vara beredda till en salig hädanfärd "

  Vad jag förstår betyder det, att vi innan det är för sent ska ha vår sak klar med Herren Jesus, ha sagt ja till hans erbjudande om frälsning, syndernas förlåtelse och ett evigt liv. Precis det vi uppriktigt kan bekänna i varje gudstjänsts syndabekännelse. Enklare än så kan det inte bli. 

Kära vänner och medvandrare, ha en fin och fridfull allhelgonahelg. 

"Gåshällan" tur o retur med "Thea".

Gåshällan , en liten ö i Österbottens yttersta skärgård hör till de pärlor som Nina o Patric ofta besöker med båten.

Helgen 17-18 Okt fick jag det stora nöjet att bese denna vackra men karga ö.

Här har tidigare funnits både kustbevakning, tull och lotsststion. Numera huserar skepparklubben ena sidan på ön.

Medan södra udden används av en förening vid namn "Naturstation Gåshällan" . En förening där Nina och Patric är medlemmar och har tillgång till lokaliteterna. Storahuset med kök o logement, uthus och bastu. 

Från fiskehamnen i Nämpnäs tog båtresan dryga timmen. 

Ganska stora vågor gjorde att man fick hålla i sej ordentligt för att hålla sej på benen, och lite snurrig i huvudet var jag allt, när vi la till vid Gåshällans brygga. 

En fantastiskt fin plats, och så här efteråt förstår jag Nina o Patrics kärlek till 

 platsen. 

Med på turen var också deras fina vänner Inga o Hasse. Hasse som tidigare varit fiskeskeppare och tillbringat åtskilliga år på havet.

Mat och dryck fattade oss inte. Vi började med kaffe och gott tilltugg. Och efter en vacker kvällspromenad runt ön var det dags för bastu. Svensk, och ovan med dylika fasiliteter höll jag på att bli stekt i den heta saunan.

  Kvällssupe'n var fantastisk. Räkor, ål och div goda fiskinläggningar från Hasses fiskfabrik plus en massa annat gott. Kunde inte blivit bättre. 

Natten kröp närmare och det började bli sängdags. 

Med korset som symbol för Guds kärlek och omsorg drog vi oss tillbaka för att få några timmars sömn.

Söndagsmorgonen randades, och med den också förberedelser inför hemfärden. 

Först en god frukost , sen städning och låsning eftersom vi var de sista som lämnade ön .

En blek sol följde oss när vi lämnade "Gåshällan" för som Patric sa: "sista gången för den här säsongen" .

Hemfärden över havet blev en skön tur. Vinden hade vänt och vågorna " blåst ut" som Hasse sa. 

Tusen tack Nina oc Patric för att jag fått dela denna fina upplevelse med er. 

"Från skapelsen till tidsålderns slut"

Här på min blogg brukar jag då och då skriva om böcker som jag läst och som gjort intryck. 

En bok som jag läst under större delen av mitt vuxna liv är Bibeln. 

Oftast har det blivit ett kapitel eller avsnitt, ibland bara enstaka verser, och några gånger har jag läst hela Bibeln från pärm efter en plan som gjort att jag hunnit igenom den på ett år. 

Precis som jag behöver mat för kroppen så har Bibeln "Guds ord" blivit mat för min invärtes människa, ett behov. 

Bibeln är ingen vanlig bok, det är mera en instruktionsbok till oss människor FRÅN Gud.

Bibeln är inte ett resultat av människans begränsade förmåga att tänka ut OM Gud. Bibeln är undervisning FRÅN Gud. 

De som nedtecknade Bibeln skrev på Guds vägnar, som Guds mun.

 Både profeterna i det Gamla testamentet och apostlarna i det Nya testamentet förmedlade vad Gud uppenbarade för dem. Därför är Bibeln ingen vanlig bok, det är en i högsta grad levande bok som håller genom alla tider.

Att på några korta rader göra en rättvis resume' av Bibeln är omöjligt. 

Bibeln är helt oöverträffad när det gäller att berätta allt från skapelsen till tidens slut, när, hur, var och varför. 

" I begynnelsen skapade Gud himmel och jord"  (1 Mosebok : vers 1)  . Orden " Intellegent design" är verkligen ingen överdrift när det gäller skapelsen.  

Bilen är en fantastisk historiebok också, med mycket stor pressision vad gäller tider, händelser och platser. 

Bibliska profetior som uttalades för flera tusen år sen kan vi se uppfyllas i vår tid. 

För att bara ta ett exempel. När staten Israel utropade sin självständighet 1948 uppfylldes det som på otaliga ställen i Gamla testamentet profeterats om att så skulle ske.

Livsvisdom som Bibeln lär ut är helt enastående och finns att hämta både i GT o NT. 

Guds tanke och plan med människan inkl. dej och mej . Syndafallet och dess konsekvenser, men också Guds plan för upprättelse, förlåtelse genom Hans son Jesu Kristi ställföreträdande lidande och död till befrielse för oss är glasklar. 

Att läsa Bibeln och ta till sej budskapet har förvandlat miljontals människors liv. 

Att läsa Bibeln blir liksom att höra Guds röst, orden blir levande och verkliga och livsförvandlande. 

Fastän Bibeln varit min följeslagare så länge jag kan minnas blir jag inte trött på att läsa, det är som om orden gång på gång blir nya.

" Böckernas bok" som Bibeln också kallas kommer att förbli den viktigaste, och jag vet den mest värdefulla boken i mitt liv. 

"Sju år i Tibet"

Som den inbitne bokläsare jag är händer det allt som oftast att jag går till nå'n av bokhyllorna och hittar något läsbart som jag vill förnya bekantskapen med. 

Köper också en del både billigare poketböcker och inbundna , men lånar också som bekant från bokbussen när den kommer en gång varje månad. 

Ämnesområdena spretar åt många håll, från kristen undervisningslitteratur, världshistoria och romaner till deckare mm. 

Den senaste på nattduksbordet som jag avslutade i går kväll var just " Sju år i Tibet" av Heinrich Harrer.

Den har stått i bokhyllan i många år sen jag läste den förra gången.

Harriers bok är en kärleksförklaring till ett av världens mest egendomliga och fascinerande folk står det på volymens baksida. 

Boken skildrar de tyska alpinisterna Heinrich Harrer och hans kompis Peter Aufschnaiters flykt ur ett engelskt fångläger i Indien i slutet av andra världskriget.

Närmaste neutrala stat var Tibet dit de båda äventyrarna beger sej. Mitt i vintern tar dom sej genom rövartrakter, snöstormar och under oerhörda strapatser fram till den förbjudna staden Lhasa.

I Lhasa blir dom kvar till 1950, samma år som Kina intar Tibet. Omständigheter som gör att Dalai Lama så småningom tvingas i lands flykt till Indien 1951. 

Boken skildrar på ett fantastiskt sätt det tibetanska folket, deras levnadsvanor och inte minst deras tro på den buddhistiska religionen, religionen som för övrigt präglade hela deras liv. 

Harrer blev också med tiden den tonårige förkroppsligade Buddhas, Dalai Lamas personlige lärare under tiden i Tibet. 

Potala, palatset, borgen, där Dalai Lama växte upp.

Behållningen av boken blir till stor del också en tacksamhet för att jag fått födas och växa upp i ett kristet land och i en kristen familj där Gud och Jesus var naturliga inslag i min vardag. En positiv påverkan som lett fram till en personlig levande tro och gemenskap med Jesus. En gemenskap som gett mitt liv både mening och mål och som mitt i en orolig värld ger trygghet inför framtiden.

Förvirrad och passiv !

När jag försöker följa rapporteringen i media om världsläget är det lätt att drabbas av förvirring. 

"Världskrig" , "flyktingkatastrof" , bilder och kilometerlånga texter om det kaos som råder just nu kablas ut dygnet runt ,och jag försöker ta in , förstå , bilda mej nån sorts uppfattning, ta ställning , för eller emot, flera flyktingar till vårt land ex. eller färre. 

Professor Hans Roslings medverkan på Aktuellt i går gjorde bilden ännu mer förvirrad. 

Det kostar drygt 1100 :- att med flyg ta sej från Mellanöstern , ex Turkiet. Men det är förbjudet för flygbolagen att ta med flyktingar. 

Enda vägen för desperata människor som flyr undan krig, dödande , våldtäkter, etc, är att smugglas ut till betydligt större summor och ytterligare fara för att dö på vägen. 

Väl i Europa är det så krångliga asylregler så det blir ännu mera kaos. Tågstationen i Budapest är ju bara ett exempel på detta. 

Just i detta nu är en grupp flyktingar till fots på vandring i Danmark mot Sverige . 

Skulle någon bilist på väg till just Sverige råka stanna och ge en uttröttad stackare lift, blir den personen per definition människosmugglare, och det är ju som bekant olagligt. Man har till och med stängt av gångbroarna över motorvägen där gruppen befinner sej så att någon inte kan kasta ner vattenflaskor och mat till dom behövande. 

En annan fråga som Hans Rosling tog upp är Sveriges kostnad för flyktingmottagandet. 

Pengar till detta tas från biståndspengar som egentligen skulle gått till Mosambiq. 

Egentligen  har det alltså inte kostat några extrapengar alls hittills. Ändå hörs det allt för ofta i debatten att våra invandrare kostar alldeles för mycket pengar. 

Det blir bara mer och mer snurrigt, och det är lätt att man känner sej uppgiven och blir passiv.

Vad kan lilla jag göra ? 

Hålla för öronen och blunda.

 Säja som en del. Jag orkar inte se eländet .

Eller ? 

Just nu har det kommit en ny grupp flyktingar hit till Nordingrå. 

Det sitter oftast nån s.k. "tiggare" utanför Ica. 

Det har kommit nära, inpå knutarna, tragedin ser mej i ögonen.

Tittar jag bort ? Tyvärr har jag gjort det allt för ofta, men det blir allt svårare.

Min bön till Herren blir: Hjälp mej att se nöden med dina ögon och agera som du skulle ha gjort. 

Ge mej tankar och idéer om hur du vill att just jag ska hjälpa min lidande medmänniska och mod att också göra det även om det skulle kosta både engagemang, tid och pengar. 

En fredagskväll i "Paradiset".

Det har hunnit bli mitten på Augusti, dagen har varit helt okay med sol och riktigt varmt på platser där det varit lä.

Bestämde mej i eftermiddag, att ikväll åker jag till Bräcksand och sover över i stugan. 

Eftersom min bättre hälft inte hade något emot det, snarare hejade på av nån outgrundlig anledning, så packade jag ihop en klädpåse tog med lite fika och frukostgrejor och drog iväg på 4-hjulningen.

Kvällssolen låg redan lågt när jag landade i mitt "paradis". 

Började med att ta en promenad till Bönhamn för att kolla om det var nåt "hålligång" i det gamla fiskeläget.

Resultatet kan uttryckas i " fyra gånger två". Något kryptiskt kanske, men så här ligger det till.

Två kullblåsta tallar på vårt revir,  två joggare , två turister på väg till Piskarmalberget, och två ensamma segelbåtar i hamnen.

Klockan var mellan 18 - och 19.00 och hela bygatan var helt öde och tom. På norrländska skulle man utbrista " inte en käft". 

Visst, de flestas semestrar är över, men sommaren är ju inte slut. 

Bönhamn var ju en gång ett måste om man bodde, eller turistade i Höga Kusten. 

Arnes sjöbod, mat och fikastället som var välkänt över hela landet och troligen även utanför, är nedlagt för flera år sen, så även affären och kiosken m.m. 

Söderbloms café som hållit öppet några korta sommarveckor är det enda som är kvar för turister och annat löst folk😀. I kväll var det dock helt igenbommat, troligen för säsongen. 

Väl tillbaka i stugan med en god  kopp kaffe med tilltugg vore det ju synd att klaga. 

Här får jag sitta i den totala stillheten oh tystnaden och fundera över livets skiften.

Med denna fantastiska utsikt genom fönstret känner jag mej preveligierad , för att inte säja välsignad.

Vad har jag gjort för att få njuta av denna förmån ? 

Tackar Gud för hans godhet . 

Ser fram emot att få vakna i morgon , sätta mej på altanen med morgonkaffet i solen, se ut över havet, höra vågorna skvalpa lätt mot stenarna på stranden och måsarnas skrik i luften ovanför. Bättre sätt att börja en ny dag får man leta efter. 

Ingen Gud i kyrkan !

Citaten ovan fanns att läsa på SVT:s nyhetsapp idag, och "Dagens eko" tog också upp ämnet i eftermiddag .

Jag kan inte låta bli att ge uttryck för mina tankar och känslor inför detta. 

Låt mej ge en enkel, kanske någon tycker , helt galen, parallell. 

Jag tänker mej att telefonen ringer och personen i andra änden säjer : " Vi hade tänkt komma hem till dej och fika i dag. Ni har ju så fint hus och bra musik i stereon, men det vore önskvärt om du höll dej borta under vårt besök" . 

Hur totalt galet skulle inte det vara, egentligen orimligt. Så gör man bara inte. 

För mej är ju fortfarande kyrkorummet inte vilken lokal som helst. Kyrkan som lokal är avskiljd för att vara vara en plats för andakt, lovsång , predikan, bön och välsignelse . Men också för dop, konfirmation , vigslar och begravningar. 

Att Gud skulle kännas besvärande inom kyrkorummets väggar och helst borde hållas utanför vid vissa ceremonier känns totalt främmande.

En fråga som känns berättigad: Varför inte använda sej av en borgerlig vigsel om nu Gudsnärvaron känns besvärande eller helt ovidkommande i sammanhanget ? 

Nu är jag inte präst utan vanlig s.k. lekman, men jag förstår det dilemma som våra präster brottas med.

Låt kyrkan vara det den är till för.

Några tankar om förslaget till segregerade bussar i Israel.

Det har i dagarna gått att läsa om förslaget att segregerade bussar skulle gå mellan Västbanken och Israel. Busslinjer som utnyttjas av både israeler och palestinier som ofta åker till arbeten inne i Israel. Enligt förslaget skulle inte de palestinier som dagligen åker till sina jobb i fortsättningen kunna åka samma bussar som israelerna. 

Rent spontant reagerar man ju naturligtvis på detta och undrar hur i hela världen man kan komma med sådana förslag 2015. 

Tänker man dock lite längre tror jag personligen att förslaget som kommit från bosättargrupper på Västbanken handlar om rädsla, och då inte för palestinier i allmänhet utan för möjligheten att en självmordsbombare skulle kliva ombord och ta med sej alla i bussen in i döden. 

Med tanke på de spänningar som alltjämt finns mellan dessa grupper i området och ett flertal sprängda  bussar under åren blir förslaget åtminstone lite mer begripligt.

Nu ser det ju ut som att det ändå inte blir nåt av detta, för enligt medier idag har premiärminister Netanyahu satt stopp för planerna. 

Trots rädsla eller andra orsaker som ligger bakom förslaget hoppas jag att det inte ska behöva bli verklighet , det vore att vrida klockan tillbaka. 

Men samtidigt är det lätt för oss i vår jämförelsevis trygga del av världen tycka, och förfasa oss över ett sådant förslag, men vi ska komma ihåg att vi aldrig heller har upplevt följderna av en bussbomb. 

Sommarstuga på 4 hjul !

Kom hem igår efter en vårtripp med husbilen vi införskaffade förra hösten.

Eftersom vi bara provade en kortare tur då, var det spännande att förbereda och packa för en lite längre resa både vad gällde dagar och mil.

Ca. 215 mil räknade jag ut att det blev.

 Älgsjö-Dalarö-Askersund- Göteborg- Karlstad-Kungsör-Lidingö-Trogsta,Hudiksvall-Älgsjö.

Maskineriet har fungerat klockrent, även om den lilla dieselmotorn fått kämpa hårt och slukat en del soppa.

Inget annat att klaga på heller har vi upptäckt i vår 4-hjuliga sommarstuga. 

Att Marianne packade väskan och klev av på Lidingö, hade varken med trångboddheten eller nå'n form av äktenskaplig kris att göra. Vi har haft det riktigt mysigt både med varandra och dom vi besökt på resan. 

Avhoppet var planerat då hennes faster behövde hjälp och tillsyn några dagar. 

Är det något vi skulle vilja haft bättre skulle det i så fall vara vädret. Inte en dag utan en regnskur, och i Göteborg var det nästan skyfall tidvis. 

Campingbordet och stolarna blev aldrig använda. Men fördelen med husbil är ju att man inte behöver gå ut när det blir fika eller matdags. Blir man trött, eller bara vill vila midda är det bara att krypa upp i kojen.

Med denna reserfarenhet i bagaget kan vi med tillförsikt planera nya turer med "Marianne" som husbilen numera heter. 

Vad gör du med Jesus?

"Vad gör du med Jesus ?" 

Den frågan ställdes allvarligt rakt in i vårt vardagsrum genom den kristna TV-kanalen, kanal 10 i går kväll.

En fråga som ställts till, och av människor genom årtusenden. 

Pontus Pilatus ställde den påsken -33 när judarna vill att Jesus från Nasaret skulle dömas till döden för hädelse. Pilatus frågade: Vad ska jag göra med er Jesus ?  Hur det blev vet vi genom Bibeln. 

Vad gör DU med Jesus ? 

Jag skickar den frågan vidare till alla bloggläsare och Fb vänner. 

Kanske tycker du inte om den, tycker den är för närgången, att den hör hemma i kyrkan och inte i sociala medier. 

Men.....

Ditt och mitt ställningstagande i frågan har betydelse, inte bara i detta livet utan också inför evigheten.

Jesus sade om sej själv: "Jag är vägen, sanningen och livet." 

Vad gör du med Jesus? 

Städdag i "Paradiset".

Efter vinterns stormar hade diverse bråte samlats på stranden på Bräcksand. 

Idag var det så dags att göra en insats för att återställa den vackra stranden till ett någorlunda acceptabelt skick. 

Med traktor, kran, skopa, grep och räfsa har vi använt den här lördagen på ett effektivt sätt.

Stockarna och drivveden är bortkörd, sjögräs och allehanda pinnar och skräp ligger nu i en stor hög vid stranden.

Blir det lugnt och fint till Valborg blir det läge att elda. 

Med långa grillpinnar blir det kanske korvgrillning också.

Den ljusnande framtid är VÅR ,,,,,,,

Paddofil !

Jag har uppfunnit ett nytt ord. "Paddofil" .

Ett ord som jag i första hand kan applisera på mej själv.

När jag fyllde 70 förra sommaren fick jag en Ipad av mina barn.

Om jag ska summera olika presenter och julklappar under åren, tror jag "paddan" är den mest använda presenten genom tiderna. 

Jag börjar oftast dagen med att läsa Bibeln, på "paddan" genom en bibelläsningsplan som ligger på Internet. Smidigt och bra och belysning på skärmen.

Sen blir det ofta ett svep på Fb, Instagram, kollar e.mail och nyheter. 

Räkningar som ska betalas funkar utmärkt med densamma.

Vill jag lyssna på musik, gärna då kristen sådan, klickar jag upp Radio 10 Classic som spelar andliga sånger dygnet runt. 

Adressen till Kalle Karlsson, tel. och vägen dit hittar "paddan" på några sekunder. 

Va' blir det för väder i morgon? Inga problem, det finns appar för nästan allt.

Beställa biljetter till båt, buss, tåg och flyg. Lätt som en plätt. Jag har till och med lärt mej följa familjemedlemmar som är ute och flyger. Kan se när deras flyg startar och flyger och landar.✈️ 

På Face time pratar och ser jag mina nära och kära direkt på plattan. Så nu måste man kamma sej innan man ringer😀. 

Det är lätt att man fastnar med diverse  "viktiga" saker på denna fantastiska mediieapparat ,och tiden går.

Men "summan av  kardemumman" är väldigt positivt. Som pensionär har jag hela världen i min hand.

Att vara  "paddofil" är inget jag skäms över. 

Världens viktigaste vecka !

Det som hände i Jerusalem påsken år 33 kan man med facit i hand säja att det var "Världens viktigaste vecka" .

Hela veckan från det Jesus rider in i Jerusalem på en åsna och blir hyllad av folket som lägger palmkvistar och mantlar på vägen , till att han döms till döden för uppvigling och blir korsfäst som en terrorist, eller upprorsmakare tillhör världshistoriens både märkligaste och viktigaste.

Jesus , Guds son var verkligen ingen terrorist. Den som läst sin bibel vet att han, som det står, "gick omkring och gjorde väl och hjälpte alla" . Men han passade inte in i den tidens religiösa mönster. (Kanske gör han inte det i vår tid heller) 

Men påskens budskap är allt annat än sorgligt. 

När Jesus dog på korset på Golgata och uttalade sina sista ord på jorden . " Det är fullbordat" , så betyder det att han dog för en hel världs synd och bortvändhet från Gud. 

Som Bibeln lär är syndens lön döden, och det står också så sant att det inte finns en enda människa som kan säjas vara utan synd. Någon så rättfärdig att han aldrig varken tänkt eller gjort nåt som kan betraktas som synd, den människan existerar inte.

Men Jesus, den ende om vilken det kan säjas vara syndfri, han gick korsvägen och dog i ditt och mitt ställe för att vi skulle, genom tro på honom, få evigt liv och en himmel som väntar vid livets slut. Suveränt enkelt, men samtidigt ett mysterium. 

För mej och miljoner andra Jesustroende kristna utöver vår värld, vi kan bara hålla med, 

påskveckan år 33 är världens viktigaste vecka. 

GLAD PÅSK. 

Traditioner !

Traditioner kan vara väldigt olika för olika personer.

Fira födelsedagar , jul och  midsommar ex. är ju traditioner för för de flesta av oss. 

För mej och min kompis Stig har ett besök på Hållandsgården i Jämtland med tillhörande vedkapning och klyvning blivit en tradition. I år är vi tom. legitimerade med motorsågskörkort klass A  på fickan.

Det är nu fjärde  året på rad som vi strax före påsk gjort denna kombinerade rekreations och arbets resa . 

God mat och fin omvårdnad har vi njutit av  samtidigt som ved till badtunna, öppenspisar m.m. blivit gjort.

En del skidutflykter har vi också hunnit med under åren. Dock inte detta år då vi lämnade " laggarna" hemma. 

Vädret i år har varierat från blå himmel och en värmande sol till full snöyra. Frisk luft har det i alla fall inte fattats. 

Ska bli intressant att se hur länge den här traditionen varar. Åren går fort , och tyvärr blir man ju inte yngre. 

Svenska sekulära normer inte gångbara överallt !

Vår svenska utrikesminister Margot Wallström har tydligen inte fattat att andra länder, och speciellt länderna i Mellanöstern, typ Saudiarabien , inte har samma agenda när det gäller gäller religionens betydelse och påverkan på samhället.
Sverige, ett av världen mest sekulariserade, vars regering ser religion som något föråldrat , något som hör medeltiden till , har svårt att fatta att inte alla andra också har den synen.
Det är inte alls märkligt att Sverige har hamnat rejält på kollisionskurs med den muslimska delen av världen.
I länder som exemplet Saudiarabien vars lagar vilar på Islam och dess sharialagar, kan Margot Wallströms uttalanden inte tolkas på annat sätt än att Sverige lägger sej i deras inre angelägenheter, och det hör inte hemma inom de diplomatiska regler som gäller mellan länder.
Det är så klumpigt att man skulle kunna likna det vid en "Elefant i en porslinsaffär".
 Detta oavsett vad man har för relation till mämnda religion, positiv eller negativ.
Lika klumpigt och oproffsigt var det att Sverige som första land erkände Palestina som en självständig stat. En stat som egentligen inte finns , men med ett styre som i många fall vilar på samma lagar som Saudiarabien .
Mer vimsigt kan det inte bli.
Tyvärr vet ingen idag vad detta kan leda till , eller hur, eller om skadan går att reparera.

"De fattiga i Lodz"

Jag håller i dagarna på att plöja igenom en nästan 700 sidor lång roman om gettot i Polska staden  Lodz  som nazisterna inrättade . Planeringen började redan 1939 och kom att omfatta minst 250000 judar . Under åren fram till krigsslutet deporterades grupp efter grupp till då okända förintelseläger . Man börjar med sjuka, gamla och barn och i Augusti 1944 har nazisterna lyckats tömma hela gettot på dess ursprungliga 250000 innevånare som gått en säker död till mötes.
På bokens bakre omslag kan man läsa: "Det är en roman om livet i den avspärrade stadsdelen , om den påbjudna tyska kadaverdisciplinen, det mördande slavarbetet, svältdöden och de utsiktslösa flyktförsöken, men också paradoxalt nog, om överlevnadskonst och livsvilja, som tex framväxten av den kollektivt skrivna Gettokrönikan som varit författarens viktigaste källa.

Ni som följt mina bloggar genom åren kanske märkt att jag ofta läst och citerat böcker om krig och hemskheter som skett under främst 1900 -talet.
Det judiska folkets öde har på ett speciellt sätt fångat mitt inresse, och det av flera anledningar.
Att minst sex miljoner judar fick sätta livet till under denna period är ofattbart. Att den speciellt tyska ideologin om den ariska rasens överlägsenhet kunde bli redskapet att  systematiskt , man skulle kunna säja maskinellt, försöka utplåna ett helt folk är för mej en djävulsk tanke.
Judarna säjer själva: om detta må ni berätta. Det får inte glömmas bort.
Att Hitler inte lyckades att utrota det Bibeln kallar Guds egendomsfolk, trots allt fruktansvärt lidande detta folk gått igenom , är att Gud trots allt har hållit sin hand över sitt folk.
I våra dagar finns det krafter som tydligt säjer sej vilja fullfölja det Hitler misslyckades med.
Som kristen känner jag ett ansvar , att hålla mej informerad av både historien och vad som sker idag och att bedja för landet Israel och det judiska folket, om beskydd , om vishet för dess ledarskap och att de löften som Gud gett i sitt ord ska gå i fullbordan .

Motorsågskörkort !

Den 1:sta Januari 2015 blev det lag på motorsågskörkort vid arbete med motorsåg utanför den egna fastigheten.
Eftersom jag och en kompis varje år brukar åka till Hållandsgården en vecka och jobba, bl.a. med vedhuggning,  bo bra, äta gott och även kanske hinna med nån skidtur, blev det här med motorsågskörkortet ett problem. Att fuska och köra ändå var inget alternativ, dyra böter kan det också bli.
Så vad göra ?
Såg på nätet att det fanns två nivåer . A, en grundläggande kurs för typ vedhantering och byggnadsarbeten med motorsåg, samt B, för trädfällning m.m. Dvs. skogsarbete.
Hade turen att hitta både kurs och kursledare bara några mil hemifrån och vi anmälde oss till en A-kurs.
Så igår , lördag , var det dags. Packa sågen , filar ,verktyg och personlig skyddsutrustning och åka iväg.
Det blen en intensiv dag( särskilt för mej som legat i influensa hela veckan) .
Teoretisk genomgång av lagar, regler, skyddsutrustning m.m. Praktiska övningar med själva sågen . Kedjebyten , filning, starttekniker , riskmoment i olika jobbsituationer.
Det blev också körkortsprov. Det gällde att såga trissor med både dragande och skjutande kedja , samt instick både i fiberriktningen och tvärs densamma.
Det hela slutade med en teoriskrivning där man bara fick ha tre fel.
Hur gick det då ?
Lite stolt kan jag väl säja att sågningen gick,..superbra,.. full pott i betyget, och alla rätt även på skrivningen . ( inget annat borde heller varit acceptabelt, jag har ju bevars jobbat i skogen några år)
Även kompisen kunde åka hem och vara nöjd med sitt resultat.
Så kan det gå.
Nu har jag körkort som "vedhuggare".Vem hade kunnat tro det för tio år sen?

Väntans tider.

I går blev det bekräftat.
Den 23 Januari träffade Exa sin nya "boyfreind" , en stilig polis(hund) utanför Sundsvall . Han blev godkänd direkt av Exa, som brukar vilja ha ett "ord med i laget" vid val av partner. Nu blev det kärlek vid första ögonkastet som det heter .
I går var Marianne till Sollefteå och veterinär Mari som konstaterade att Exa var dräktig. Så nu blir det valpar , troligen i slutet av mars.

Vad är sanning ?

Vad är sanning  ?  Precis den frågan ställde Pontus Pilatus till Jesus under förhöret innan han utlämnades till att korsfästas.
Om man upprepar en lögn tillräckligt ofta tenderar den att så småningom att uppfattas som en sanning.
Likadant är det om en lag överträds ofta och under längre tid så kommer den lagen att också  med tiden ändras efter "gällande praxis " som det heter.
Varför nu dessa reflektioner ?
Jo, det har under  tiden efter 1948 då Israel utropades som en egen stat , och särskilt efter det s.k. sexdagarskriget 1967 påståtts att Israel olagligt ockuperat  palestinsk mark.
Jag bara undrar:
Hur kan Israel ockupera mark av en stat som aldrig i historien har funnits som en suverän stat ?
Det har ju inte ens historiskt före ovan nämnda årtal  funnits något enhetligt palestinskt folk .
Visst har det bott araber i området, inflyttade från arabländerna runt omkring , under lång tid tillbaka. Likaledes  som det alltid bott judar där i det s.k. Palestina mandatet  som administrerades av Storbrittannien  fram till 1948.
När jag i dag lyssnar på nyheterna och rapporteringen om president Abbas besök i Sverige, upprepas den här lögnen om Israels påstådda olagliga ockupation  gång på gång på gång.
Lögnen har blivit en sanning .
Den som har läst på sin historia och inte bara lyssnat på den antiisraeliska propagandan vet att den här s.k. sanningen  i själva verket är en lögn , med det är långt ifrån " politiskt korrekt" att erkänna det.

Sveriges regerings godkännande av "Palestina".

Sveriges " nya" regering med statsminister Löve'n i spetsen har visat prov på en anmärkningsvärd naivitet och blåögdhet i sitt godkännande  av  "Palestina" som en suverän stat vid sidan av Israel.
Historielösheten och okunskapen bakom agerandet är ytterst skrämmande.

Området som man menar vara landet "Palestina" har aldrig funnits som ett enbart palestinsk-arabiskt landområde som ockuperats av Israel , det är en ren historieförfalskning . Folket som alla talar om som det "Palestinska folket" är i själva verket araber från de omgivande arabiska  länderna som bott i området kortare eller längre tid. Många flyttade dit i samband med att judarna började återvända under 1900 -talets första hälft.
Dom s.k. palestinierna har heller aldrig på allvar varit intresserade av en tvåstatslösning . Möjligheten har funnits vid flera tillfällen sedan 1947, men dom har alltid sagt nej, och ställt upp helt orealistiska och omöjliga krav . I "Palestiernas" värld, har inte  Israel och det judiska folket något existensberättigande. På deras kartor bl.a. finns inte Israel över huvudtaget med.

Till sist : statsminister Löve'n och utrikesminister Wallsröm menar att Israel , så snabbt det bara går,  ska förhandla fram ett fredsavtal med Palestinierna .

Hur kan man begära att Israel ska förhandla med en motpart som inte ens vill att dom ska existera, åtminstone inte i deras närområde, om än alls , när man i sitt eget land Sverige inte själv är beredd att prata med ett av de partier som representeras i Sveriges riksdag av 13 procent av Sveriges befolkning.
Dubbelmoral så det skriker om det !!!!!!!!!

Religion kontra Relation

Med händelserna i Frankrike i färskt minne står religionen i fokus som kanske aldrig tidigare.

De Islamistiska fundamentalister eller vad man nu vill kalla dem som urskillningslöst mördade 12 personer i Allahs namn sätter ånyo begreppet religion på kartan.

Man ville hämnas profeten Mohammed som blivit hånad och skymfad i satirtidningen ”Charlie Hebdo”.

I Sverige har under den senaste tiden flera attentat riktade mot muslimska moske´er skett, och den judiska befolkningen i vårt land, särskilt i Malmö har utsatts för flertalet trakasserier under lång tid.

Allt detta menar jag sätter religionen i fokus.

De flesta någorlunda vettiga människor tar ju naturligtvis starkt avstånd och fördömer dessa destruktiva handlingar.

Men vad blir resultaten av dessa och andra liknande händelser med religiösa förtecken ?

Jag kan se två tydliga sätt i samhället att handskas med rådande situation.

Å ena sidan , att se allt som har med religion att göra som något för mindre begåvade och bakåtsträvande individer, något man borde, kanske inte förbjuda, men på sikt göra obehövligt i ett modernt och upplyst samhälle. Få tyst på präster, predikanter och andra som vill sprida sina religiösa läror vidare.

Å andra sidan kan jag se en klar tendens till s.k. religionssynkretism (religionsblandning).

Nu är det dags att visa gemensam front, kristna, judar, buddister, hinduer, ja vilken religion det vara må. Nu gäller det att stötta varandra och hålla ihop mot ondskan.

Interreligiösa gudstjänster är ett tecken på detta.

På en väg finns det normalt två diken, och enligt mitt sätt att tolka det som sker, verkar man att ha hamnat i varsitt dike. Ett förhållningssätt som i längden inte blir framkomligt.

Som bibeltroende, och med risk för att någon eller några kommer att känna sej kränkta vill jag vara tydlig med att : Jag tror på Gud Fader Allsmäktig, himmelens och jordens skapare.

Jag tror alltså på det man kallar monoteismen, att det finns bara en personlig Gud , med förnekande av andra gudars tillvaro.

Lika tydlig vill jag vara med att min Gud älskar alla människor lika mycket oavsett vilken religion man lever under eller vad som står på medlemskortet.

Alla är lika älskade och inbjudna till gemenskap med honom.

Gud har inte skapat några religioner, allesammans är dom verk av människors inneboende gudslängtan, och blir också utifrån det ofullkomliga.

Jag är också ganska så övertygad om att väldigt många, oavsett religion, sätter sin tro och tillit till själva systemet, religionens innehåll, levnadsreglerna, ritualerna m.m.och inte till en personlig Gud som man kan ha gemenskap med.

I Johannesevangeliet i bibeln kap. 3 vers 16 kan vi läsa : ”Ty så älskade Gud världen (dvs.alla människor) att han gav den sin ende son (Jesus) för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv”.

Jesus säjer också själv: ” Jag är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mej”.

Utan Jesus ingen räddning, ingen förlåtelse, inget hopp och ingen himmel efter jordelivets slut.

Det finns bara en väg till Gud och det är genom Jesus Kristus.

Var och en blir inte salig på sin tro/religion, och därför måste Guds församling på jorden, dvs. alla på Jesus troende bli både frimodiga och mycket tydliga i att berätta detta glada budskap, detta evangelium för sin omvärld.

Gud vill att varje människa, du må vara hindu, buddist, tillhöra islam, vara jude eller kallas kristen, ja vem du än är, ska ta emot hans gåva Jesus Kristus som din frälsare och räddare och leva i personlig gemenskap med honom.

Då först blir det relation och inte religion.