Bestämde mej i eftermiddag, att ikväll åker jag till Bräcksand och sover över i stugan.
Eftersom min bättre hälft inte hade något emot det, snarare hejade på av nån outgrundlig anledning, så packade jag ihop en klädpåse tog med lite fika och frukostgrejor och drog iväg på 4-hjulningen.
Kvällssolen låg redan lågt när jag landade i mitt "paradis".
Började med att ta en promenad till Bönhamn för att kolla om det var nåt "hålligång" i det gamla fiskeläget.
Resultatet kan uttryckas i " fyra gånger två". Något kryptiskt kanske, men så här ligger det till.
Två kullblåsta tallar på vårt revir, två joggare , två turister på väg till Piskarmalberget, och två ensamma segelbåtar i hamnen.
Klockan var mellan 18 - och 19.00 och hela bygatan var helt öde och tom. På norrländska skulle man utbrista " inte en käft".
Visst, de flestas semestrar är över, men sommaren är ju inte slut.
Bönhamn var ju en gång ett måste om man bodde, eller turistade i Höga Kusten.
Arnes sjöbod, mat och fikastället som var välkänt över hela landet och troligen även utanför, är nedlagt för flera år sen, så även affären och kiosken m.m.
Söderbloms café som hållit öppet några korta sommarveckor är det enda som är kvar för turister och annat löst folk😀. I kväll var det dock helt igenbommat, troligen för säsongen.
Väl tillbaka i stugan med en god kopp kaffe med tilltugg vore det ju synd att klaga.
Här får jag sitta i den totala stillheten oh tystnaden och fundera över livets skiften.
Med denna fantastiska utsikt genom fönstret känner jag mej preveligierad , för att inte säja välsignad.
Vad har jag gjort för att få njuta av denna förmån ?
Tackar Gud för hans godhet .
Ser fram emot att få vakna i morgon , sätta mej på altanen med morgonkaffet i solen, se ut över havet, höra vågorna skvalpa lätt mot stenarna på stranden och måsarnas skrik i luften ovanför. Bättre sätt att börja en ny dag får man leta efter.
