Det kristna julevangeliet, sanning eller en vacker legend.

Vi börjar närma oss advent och jul och oavsett hur vi relaterar till denna tid på året, kan vi inte undgå att möta det speciella julbudskapet om Betlehem och Jesu födelse.
Det når oss med utbudet från våra kyrkor, via tv och radioprogram, och bland alla profana julsånger i varuhusens julmusik som spelas, hörs också de kända kristna julsångerna.
De allra flesta tycker nog också det är fint och mysigt med julen.
Alla ljusen, julgranen, god mat etc.
Traditionerna sitter djupt i folksjälen, och sällan är kyrkorna så fullsatta som på första advent och i julottan.
Varför är det så?
Finns det en längtan där inne i varje människa efter det övernaturliga, det som ligger utanför våra begränsningar?
Någonting större, någonting som inte förändras, någonting som ger oss trygghet i den här otrygga världen.
Julbudskapet, att Gud blev människa, föddes som ett litet värnlöst barn i ett stall i Betlehem den första julnatten, är det bara en vacker legend, en saga?
Eller.....är det en absolut sanning, precis så som bibeln beskriver den?
Var jungfrufödelsen på riktigt? Var barnet som Maria födde verkligen Guds son i mänsklig gestalt?
Att personen vi benämner som Jesus (Yeshua på hebreiska ) funnits här på jorden under ca.33 år finns det otaliga bevis på, även utanför de bibliska berättelserna. 

 Vår tideräkning börjar ju t.o.m. räknas från Jesu födelse.
Men....frågorna kvarstår, frågorna som vi alla, förr eller senare behöver ta personlig ställning till.
Var det Guds son som Gud sände till vår värld för att berätta om Fadern, Gud, skaparen av hela universum?
Var det människosonen Jesus som gick här nere, predikade ett positivt budskap, botade sjuka, uppväckte döda och förlät synder?
Var det den Jesus Kristus som dog på ett kors utanför Jerusalem, som tog vårt straff, för vi skulle kunna blir frälsta (räddade) förlåtna och kunna komma till himlen den dagen vårt jordeliv är slut ?
Valet är ditt och mitt. Att ta emot, eller förkasta.
Bibeln säger: ”Tro på Herren Jesus så blir du frälst.” ( Apostlagärningarna 16:31) Enklare kan det inte bli.

Låt mig vara riktigt rak.
Om du säger att det inte är möjligt för en upplyst nutidsmänniska att tro på bibelns budskap.
Att du inte tror att bibeln är Guds eget uttalade ord.
Du anser det bara vara legender och sagor.
Då.... har du samtidigt gjort dig själv till gud, tagit Guds plats, och tycker dig veta bättre. Det är ganska magstarkt och kaxigt.
Jag vädjar till dig....
Låt i stället den här adventstiden och julen få bli en tid när du ödmjukt säjer ditt ja tack, och i tro tar emot den största julgåva av alla, Jesus Kristus i ditt hjärta.
Jag kan lova dig att det kommer att bli den bästa julen i ditt liv.

Gudinnans återkomst.

När statsminister Ulf Kristersson inbjöd till ” Pridemingel” i Sagerska huset förra veckan , hade han nog ingen aning om att det egentligen var en hyllningsfest för den gudinna som i förkristen tid kallades ” Himlens drottning” , gudinnan Ishtar som dyrkades och tillbads i dåtida Mesopotamien.

Gudinnan Ishtar var sexualitetens och promiskuitetens skyddsgudinna. En gudinna som kunde förvandla sig till man eller kvinna eller till båda könen samtidigt allt eftersom det behagade henne.
Hon var också krigets gudinna. Hetsig, temperamentsfull, lynnig, och snar till vrede. Dessutom full av hämningslös passion och omättlig lusta. Gick något emot henne blev hon hatisk och våldsam , spred kaos och

 förödelse omkring sig.

Till hennes ära hölls stora parader och processioner, vilket var en viktig del av kulturen, ett centralt inslag i hennes tillbedjan och kult.
I Juni 1969 gjorde polisen i New York en razzia på en gaybar i Greenwich Village . Barens namn var Stonewell Inn och äges av maffian.
De ca.200 gästerna beordrades att lämna lokalen medan några män utklädda till kvinnor förhördes och ombads legitimera sig och började senare förpassas till polisens skåpbil.
Plötsligt exploderar folkmassan .
Man börjar skrika och håna poliserna , kasta tegelstenar och flaskor m.m. på poliserna. Det hela blir så våldsamt att polisen måste ta sin tillflykt till baren och låser in sig i väntan på hjälp. Upproret och raseriet varar i flera dagar och kommer senare att benämnas ” Stonewell upproret”.
Fem månader efter denna händelse träffas en grupp gayaktivister och börjar planera en marsch till minne av händelsen.

Den 28:de Juni 1970 på ettårsdagen av upproret gick den första paraden från Greenwich Village till Central Park med flera tusen deltagare.
” Gay Liberation Marsch. ” hade fötts och spreds senare från Amerika ut över hela världen och benämndes ”Gay Pride parad” och till slut bara Pride parader.
Gudinnan Ishtar har återvänt och nu får hon tillbedjan och ära varje år, inte minst i vårt land där både regering, kyrka, militärmakt och polis tågar med och viftar med regnbågsflaggor.
Beröringspunkterna och likheterna mellan kulten runt gudinnan Ishtar i Mesopotamien för flera tusen år sedan och det som nu sker i modern tid går inte att förneka eller ignorera.
Tyvärr vet de flesta som deltar i Pride evenemangen ingenting om historien bakom, varken förhistoriskt eller det nutida med Stonewell upproret.
Det heter så fint ”Alla människors lika värde” , men bakom den nötta klyschan döljer sig gudinnan Ishtar, en ond andemakt som fortfarande kräver tillbedjan och underkastelse.

Avgudadyrkan skulle nog kunna passa in i sammanhanget.
Från kristendom tillbaka till hedendom.
Tankar och reflektioner en natt i Augusti 2023 efter att ha läst boken ”Mörkrets makter uppenbaras ” skriven av författaren , pastorn och rabbinen Jonathan Cahn. Författaren är känd som en stark profetisk röst i denna generation, och denna hans sjunde bok har tillsammans med de tidigare sålts i stora upplagor.

"Ja, jag kommer snart..Hälsningar Jesus."

Hösten 2019 befann jag mig tillsammans med sonen Patric på den grekiska ön Patmos.

Den ö där aposteln Johannes ca. år 95 befann sig som landsförvisad av romarna efter att allt för frimodigt predikat det kristna budskapet om Jesus Kristus , att människorna behövde omvända sig och ta emot den frälsning ( räddning ) som Jesu död och uppståndelse öppnade vägen för.
Under våra dagar på ön besökte vi vid ett flertal gånger den grotta som man tror aposteln tillbringade sin exil på ön i , där han också fick uppenbarelsen som han skrev ner och som finns att läsa i bibelns sista bok Uppenbarelseboken.

När vi efter ett besök i själva kryptan satte oss strax utanför i tyst eftertanke, hörde jag tydligt i mitt inre orden : ”Ja , jag kommer snart”.
Senare kollade jag i bibelappen i min telefon och just dom orden säger Jesus till aposteln Johannes där på Patmos, och finns att läsa i bibelns allra sista kapitels näst sista versen.
Det blev en allvarlig och direkt hälsning från Jesus som följt mig och sen dess, och som jag påminns om ganska ofta.
När vi om en dryg vecka ska fira Kristi himmelsfärdsdag vill jag påminna om budskapet lärjungarna fick, samtidigt som dom såg sin mästare Jesus försvinna upp bland molnen.
Vi läser i Apostlagärningarna kap 1 från vers 11. ” Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen , han skall komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen ”.

Jesus skall alltså komma tillbaka.......
Det är ett budskap som predikats och påmints om allt sedan den dagen i över 2000 år.
Tyvärr är det sällan man numera lyfter denna viktiga händelse i kyrkor och kapell.
Har vi blivit så ”upplysta” att vi inte längre tror på, eller tar bibelns budskap på allvar?
Utifrån det jag läst, först och främst i bibeln , men också i annan kristen litteratur i ämnet, skall jag försöka beskriva hur jag tror och uppfattar detta viktiga budskap.
Börjar med Paulus beskrivning i 1:sta Tessalonikerbrevet kap. 4 verserna 16-17.
Den texten handlar att Jesus skall komma ner från himlen och hämta hem sin församling, de på Jesus troende, både de som dött och de som fortfarande lever och som tagit emot frälsningen.
Dom skall, som det står i texten, ” ryckas upp bland skyar för att möta herren i rymden . Och så skall vi alltid vara hos Herren.” Denna händelse beskrivs på flera ställen som något som sker mycket snabbt. Ett ord som används är ”atomos” som på den tiden betydde odelbar . ”I ett nu, på ett ögonblick” står det också i vår bibel i bla. 1:sta Korintierbrevet kap. 15 vers 52.
När skall, eller är det möjligt att detta kan ske ?
Tecknen i tiden, om man försöker tolka dem utifrån bibelns berättelser, profetiskt och historiskt, pekar på att vi är mycket nära den tid när denna händelse kan ske.
Många tolkar Israels upprättande som nation som ett starkt tidstecken som enl. bibeln skulle ske i den sista tiden.
Som världen ser ut i dag med krig och politisk oro över hela vår värld, farsoter och naturkatastrofer på ett sätt som troligen aldrig upplevts så alarmerande förut, hör till det som ska ske i den yttersta tiden.
Men, innan det värsta brakar löst, det som bibeln beskriver i Matteus 24 : 21. ”En så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse. ”
Innan denna ”nöd” bryter ut har Herren hämtat hem sin församling
Jag personligen tror att det var just detta Jesus ville göra mig uppmärksam på där nere på Patmos.
Att jag skulle vaka och bedja och vara beredd på just detta med Hans återkomst för att hämta sin församling. Men...Att också frimodigt berätta och tala om denna viktiga händelse.
Om Guds församling en dag bara är borta , alla på Jesus troende, de frälsta, inte längre finns kvar, vill jag att åtminstone att du som läser denna blogg skall veta vad som skett.
Att du inte skall kunna säga: Varför var det ingen som berättade det här för mig innan det blev för sent ?
Kanske tycker du att jag helt spårat ur och blivit allt för fanatisk, det står jag i så fall ut med.

” Ja, jag kommer snart” hälsningar Jesus.
Är du redo att möta honom ?

Måndagstankar och reflektioner.

När Sveriges befolkning vaknade upp den 27 Februari för hundra år sedan var Sverige ett land som hade Gud i centrum.
När vi idag 2023 möter vardagen är det i stället människan som står i centrum.
Sverige räknas idag som kanske världens mest sekulariserade land.
Att vi som land har kommit dithän är ingen slump.
Det är resultatet av en mycket medveten politisk strategi som under det gångna seklet steg för steg arbetat med att förändra, både samhället i stort och den enskilda människans tankar i en alltmer sekulär, antiauktoritär och individcentrerad riktning.
Varje människa ska vara autonom dvs. självbestämmande i alla delar av tillvaron.
Ingen auktoritet av vad slag det vara må, ska få utöva någon typ av påverkan, varken på barn eller vuxna.
Auktoriteter som Gud, kyrkan, läraren i skolan eller föräldrar skall och bör motarbetas.
Varför har jag då börjat ägna mej åt dessa tankar och reflektioner just nu ?
Jo, jag har precis i dagarna plöjt genom drygt trehundratrettioåtta sidor i boken
” Landet som glömde Gud” av författaren Per Ewert.

En bokversion av en längre doktorsavhandling gällande Sveriges politiska och sociala utveckling under  1900 talet , med fokus främst på Socialdemokraternas , under perioden, mycket långa och obrutna regeringsinnehav.
Och jag stället mej frågor som.......
Har vi fått det perfekta samhälle man så intensivt och målmedvetet kämpat för ?
Har vi fått trygga stabila samhällsmedborgare där devisen ” allas lika värde" gäller?
Har vi lyckats i de socialistiska strävandena efter ett mera ekonomiskt jämlikt samhälle ?
För att nu nämna några exempel.
Tyvärr känns det inte riktigt ärligt från min sida om jag skulle svara ja på dessa frågor.
Visst har vi fått det betydligt mycket bättre på många områden under de gångna hundra åren.
Sverige är i dag ett rikt och välmående land , även om det tyvärr på vissa håll går i motsatt riktning.
Men... medborgarna i vårt sekulariserade land mår inte alltid så bra.
Psykisk ohälsa , ångest och oro, tablettmissbruk , alkohol och narkotikaberoende , självmord , hör till vardagen .
Vi kan, och bör nog kanske inte enbart skylla den förda politiken
för det läge där vi befinner oss idag.
Men ...det går inte att bortse ifrån att ett land som under lång tid har haft som politiskt mål att bekämpa religion i allmänhet och kristendom i synnerhet också förr eller senare får skörda frukten av den förda politiken.
Ett land där man glömt, eller åtminstone försökt glömma Gud och ställt människan själv i Guds ställe, kan aldrig i längden bli lyckosamt.
Människan är skapad till gemenskap med Gud och det kommer alltid finnas en längtan och ett ett tomrum i människans inre som bara kan fyllas genom att låta Gud få fylla det tomrummet.
Så långt mina måndagstankar.

Jag har hört Gud tala ! .

Men hallå Pelle, tror du att du blivit nån nutida profet eller ?
Låt mej förklara med att börja berätta om min fru.
När hon bara var åtta månader gammal miste hon sin mamma .
Hon kom att under de närmaste sju-åtta åren växa upp med sin pappa, pigor, sin farmor och farfar och sina släktingar.
Vid ca.åtta års ålder kom så hennes fina styvmor in i familjen som hon fick kallade sin mamma så länge hon levde.
Så en sommar kanske 50 år senare skulle vår son luta av en byrå ( s.k. Skänk) när han i ett lönnfack hittar ett brev skrivet av min frus biologiska mamma , adresserat till en släkting , men aldrig ivägskickat av någon anledning. Ett känslosamt brev där hon bla. berättar om sin lille son som dött . En son som skulle varit min frus storebror , som hon aldrig fick träffa.
Min frus reaktion under tårar : Äntligen efter alla dessa år har jag fått
 ” höra” min mamma tala..

Så tillbaka till rubriken, att även vi nutida människor kan höra Gud tala.
Det allra vanligaste sättet Gud talar till oss på är genom sitt levande ord,  Bibeln.

I nya testamentet kan vi läsa i Hebreerbrevet kapitel 1 verserna 1-2 följande.
”I forna tider TALADE  Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han TALAT till oss genom sin son ( Jesus).
Alltså, när vi läser i Bibeln om Jesus och de ord Han talade , så är det Gud som talar till oss .
Jesus säger själv att Han bara talar det hans Fader , (Gud ) befallt honom att tala. Det kan man läsa om i Johannesevangeliet kap 12 : 49.
Så , vill du höra Gud tala så läs Bibeln. Läs i evangelierna om Jesus och hans undervisning under de år Han vandrade omkring här på vår jord.
 Jesus sa en gång , inspirerad av sin Fader ” Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig”.
På ett annat ställe säjer Jesus. ” Jag och Fadern är ett”. (Joh. 10:30.)
Så min slutsats blir helt enkelt och logiskt att : När vi läser det Jesus säjer så är det Gud som talar, och visar oss både hur vi ska leva våra liv, och om vi väljer att lämna våra liv i Jesu händer, även var vi ska tillbringa evigheten.
Vi kan faktiskt höra Gud tala .
Bra va’.
Fantastiskt tycker åtminstone jag.